Jogging med giganter
Då har jag ätit en second breakfast efter att ha varit ute på ett distanspass 18 km med Nicholas Manza och Daniel Muema. Vi startade 06.30 vilket är perfekt eftersom att solen går upp 06.20. Temperaturen ligger då på cirka 18 grader och hinner inte stiga så fruktansvärt mycket innan passet är slut. Killarna är väldigt schyssta och drog runt mig i mitt tempo. Är jobbigt uppför men nedför gick det riktigt bra, detta ställe kallas Ngong Hills av en anledning.
Det är helt fantastiskt här på morgonen, det kommer ut löpare från varje hörn och bakgård för att ansluta sig till sin grupp, såg uppskattningsvis 60 löpare i morse och då är det tydligen inte alla som kommit tillbaka efter helgerna. Men det är lite svårt och fatta att i princip alla har en imponerande meritlista som slår hur högt som helst internationellt.
Det var väldigt många som lyfte på ögonbrynen när det kom en vit tjej i gruppen bland alla manliga kenyanska löpare. Som dessutom är ett par storlekar större. Mina vader är tjockare än deras lår, och några vader det har de inte ens. Roligt var också att kidsen som såg oss stretcha härmade mina stretchövningar och var väldigt fascinerade.
Igår förmiddag joggade jag och Ola upp till den nybyggda löparbanan här i Ngong, eller ja man skulle kunna säga att den är under construction. Jag hade med mina snabba skor men eftersom det var grusbana fick de ligga kvar i väskan. Banan mätte vi upp till högst 380 m och man hoppas ju att de breddar den till 400 m när de ändå bygger en ny. I mitten såg det ut lite som början till ett potatisland. Vi körde lite löpskolning, och trots Nicholas och Angelas totalsågning av banintervaller för maratonlöpare så blev det 18*300 meter. Jag var glad att jag inte var själv, för det var tufft. När vi var klara kom några ur det kenyanska landslaget och körde tusingar, i ett lite mer imponerande tempo.
Jag bor hur bra som helst hos Nicholas och Angela i deras nya hus och de är väldigt trevliga. De har även en syster som är här och hjälper till med matlagning, städning och tvätt vilket känns väldigt lyxigt. Igår efter träningen tänkte jag tvätta mina kläder och Petronella, som hon heter, visade mig hur det gick till. Det var en hel vetenskap med alla baljor och medel där kläderna skulle ligga olika länge. Dessutom tvättar de sina löparskor här och fram till idag hade jag tänkt strunta i det men efter löpning i denna röda sand är det inte ett alternativ.
På eftermiddagen vid fem när det har svalnat något i luften hängde jag och Yoie (Johanna) med Nicholas och Angela till ett fält i stan där det var jogging. Yeah right, jogging, tänkte vi, men det var faktiskt så. Vi var cirka 10 löpare som gled runt på en äng 10 km på 55 minuter, skönt. De kör tydligen alltid lätt jogging på eftermiddagarna. När vi sedan stretchade så anslöt sig även Patrick Makau som 2009 var näst bäst på halvmara i hela världen. Väldigt trevlig och dessutom snygg, dock noterade jag ringen på fingret. Det blev även lite situps, och Patrick och de andra tog till sig de övningarna de själva inte använt förut. På morgonen hade Nicholas och de andra kört intervaller, tre gånger 5000 m, så nu sa han att han var lite sliten. På vägen hem skulle vi förbi en kompis, en bonde som tydligen är rikast i Ngong. Han ville såklart att vi skulle komma in, så Patrick, Nicholas, Angela och vi satt ett tag i hans soffa och drack saft.
Nu sitter jag i solen utanför huset och läser, man är ju svensk och vill bli brun. Snart kommer det en massör som vi har ringt hit. För en stund sedan kom en kille jag inte känner igen förbi och jag frågade om vi skulle börja, men det visade sig att han var advokat som var här för att reda ut några saker kring Nicolas hus. Kunde kanske själv ha räknat ut att han var fel snubbe eftersom det är sällan massörer jobbar i kostym.
